En arbetsmiljöpolicy ska beskriva hur arbetsmiljön ska vara i din verksamhet — inte bara att den ska vara “god”. Policyn är lagstadgad enligt 7 § AFS 2023:1 och ska vara skriftlig om ni är minst tio arbetstagare. Den här guiden är för dig som är arbetsgivare, HR-ansvarig eller skyddsombud och behöver skriva eller uppdatera er arbetsmiljöpolicy. Här får du allt du behöver för att skriva en policy som uppfyller lagkraven, fungerar som styrverktyg och faktiskt gör skillnad.
Sammanfattning — det viktigaste på 30 sekunder:
- Alla arbetsgivare måste ha en arbetsmiljöpolicy — skriftlig vid 10+ arbetstagare (7 § AFS 2023:1)
- Policyn ska vara konkret och verksamhetsanpassad, inte “vi ska ha en god arbetsmiljö”
- Arbetsgivaren ska ha mål för organisatorisk och social arbetsmiljö — de bör vara förenliga med policyn (AFS 2023:2 2 kap. 5 §)
- En fullständig policy kräver förankring hos ledning, skyddsombud och medarbetare
- Majoriteten av inspekterade arbetsplatser får krav på åtgärder — SAM-brister är vanligast
Artikeln täcker inte rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet (8 § AFS 2023:1) — det är en separat guide. Vi går inte heller igenom ISO 45001-certifiering, rehabiliteringsrutiner eller branschspecifika policyer i detalj.
Vad är en arbetsmiljöpolicy?
En arbetsmiljöpolicy är arbetsgivarens skriftliga viljeinriktning för arbetsmiljön. Den beskriver hur arbetsmiljöförhållandena ska vara i verksamheten — vilka risker som finns, vilka mål ni sätter och hur ni ska nå dem.
Kravet finns i 7 § AFS 2023:1: arbetsgivaren ska se till att det finns en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsmiljöförhållandena ska vara, för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö.
En vanlig förväxling är skillnaden mellan policy och rutiner. Policyn (7 §) är den övergripande viljeinriktningen och målen. Rutinerna (8 §) beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska gå till i praktiken — när, hur och av vem. I den gamla föreskriften AFS 2001:1 stod de i samma paragraf, men sedan 1 januari 2025 är de separerade.
Policyn är både startpunkten och slutpunkten i SAM-cykeln (SAM står för systematiskt arbetsmiljöarbete — det löpande arbetet med att undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp arbetsmiljön). Du skapar den i början av arbetet och kontrollerar den i den årliga uppföljningen.
Lagkrav — vem måste ha en arbetsmiljöpolicy?
Alla arbetsgivare måste ha en arbetsmiljöpolicy. Det finns ingen undre gräns — även ett företag med en enda arbetstagare omfattas av kravet. Skillnaden är att policyn måste vara skriftlig om det finns tio eller fler arbetstagare i verksamheten.
Utöver den grundläggande policyn ställer AFS 2023:2 2 kap. 5 § krav på att arbetsgivaren ska ha mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön (OSA). Dessa mål ska vara skriftliga vid tio eller fler arbetstagare. Enligt föreskriftens allmänna råd bör målen ta sin grund i och vara förenliga med arbetsmiljöpolicyn — men de behöver inte nödvändigtvis stå i policyn utan kan finnas i ett separat dokument. Arbetsmiljöakuten rekommenderar att OSA-målen integreras i policyn för att ge en samlad bild.
Vad ändrades 2025?
Den 1 januari 2025 trädde den nya regelstrukturen i kraft. Arbetsmiljöverket samlade 67 föreskrifter i 15 nya föreskriftshäften. Det som tidigare reglerades i AFS 2001:1 (5 §) finns nu i AFS 2023:1 (7 § och 8 §). De viktigaste förändringarna:
- Policy och rutiner är nu separerade i egna paragrafer (7 § respektive 8 §)
- Ordvalet ändrades från “arbetsförhållandena” till “arbetsmiljöförhållandena”
- De allmänna råden anger nu att policyn bör beskriva det långsiktiga arbetet med arbetsmiljön
Det finns ingen direkt sanktionsavgift för att sakna en arbetsmiljöpolicy. Däremot kan Arbetsmiljöverket utfärda ett föreläggande förenat med vite — ett beslut som innebär att arbetsgivaren måste åtgärda bristerna inom en viss tid, annars kan ett ekonomiskt belopp utkrävas. I praktiken är det den vanligaste konsekvensen vid inspektion. Vid AV:s inspektionskampanj mot kommuner och regioner 2023 fick 9 av 10 arbetsplatser krav på åtgärder. Generellt ställer AV krav i drygt hälften av alla inspektioner (Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2024).
10 punkter din arbetsmiljöpolicy ska innehålla
Den här checklistan bygger på 7 § AFS 2023:1 och dess allmänna råd, AFS 2023:2 2 kap. 5 § samt Arbetsmiljöverkets vägledning för SAM. Varje punkt innehåller en kort förklaring och ett formuleringsexempel som visar hur det kan se ut i praktiken.
1. Verksamhetsbeskrivning — vad ni gör och vilka risker som finns
Policyn ska utgå från de risker som faktiskt finns i er verksamhet. Börja med att kort beskriva vad ni gör och vilka arbetsmiljörisker det medför.
Formuleringsexempel: “Vi bedriver kontorsbaserad konsultverksamhet med 45 medarbetare. Våra huvudsakliga arbetsmiljörisker är ohälsosam arbetsbelastning, stillasittande arbete vid bildskärm och otydliga gränser mellan arbete och fritid vid distansarbete.”
2. Övergripande mål för arbetsmiljön — konkret, inte “god arbetsmiljö”
Enligt de allmänna råden till 7 § bör policyn vara tydlig och konkret. “Vi ska ha en god arbetsmiljö” är inte ett mål som går att följa upp. Formulera istället vad det innebär i er verksamhet.
Formuleringsexempel: “Vår arbetsplats ska vara fri från arbetsrelaterad ohälsa. Sjukfrånvaron ska ligga under 4 procent och ingen medarbetare ska utsättas för kränkande särbehandling.”
3. Mål för organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA)
Kravet på OSA-mål finns i AFS 2023:2 2 kap. 5 § och har gällt sedan den tidigare föreskriften AFS 2015:4. Arbetsgivaren ska ha mål som syftar till att främja hälsa och öka organisationens förmåga att motverka ohälsa. Målen ska vara skriftliga vid tio eller fler arbetstagare. Målen behöver inte stå i policyn, men de allmänna råden säger att de bör vara förenliga med den. Arbetsmiljöakuten rekommenderar att de integreras här.
Formuleringsexempel: “Vi ska säkerställa att ingen medarbetare varaktigt har en arbetsbelastning som leder till ohälsa. Arbetsuppgifter ska vara tydligt prioriterade och varje medarbetare ska ha tillgång till stöd från sin närmaste chef.”
4. Ansvarsfördelning — vem ansvarar för vad
Uppgiftsfördelningen regleras i 9 § AFS 2023:1. Policyn bör ange vem som har det övergripande ansvaret och hur uppgifterna fördelas till chefer och arbetsledare.
Formuleringsexempel: “Det övergripande arbetsmiljöansvaret vilar på arbetsgivaren. Styrelsen har fördelat det operativa ansvaret till VD, som i sin tur fördelar uppgifter till avdelningscheferna. Varje avdelningschef ansvarar för att arbetsmiljöarbetet genomförs inom sin enhet och har befogenhet att vidta åtgärder upp till 50 000 kr utan separat beslut.”
5. Samverkan — hur medarbetare och skyddsombud deltar
Enligt 6 § AFS 2023:1 ska arbetsgivaren ge arbetstagarna och skyddsombuden möjlighet att medverka i arbetsmiljöarbetet. De allmänna råden betonar att samverkan är en förutsättning för ett effektivt arbetsmiljöarbete — särskilt vid framtagande av policy.
Formuleringsexempel: “Arbetsmiljöarbetet bedrivs i samverkan med skyddsombud och medarbetare. Skyddsombudet deltar i skyddsronder, riskbedömningar och den årliga uppföljningen. Alla medarbetare uppmuntras att rapportera risker och tillbud.”
6. Riskhantering — hur risker undersöks, bedöms och åtgärdas
Policyn ska ange hur verksamheten arbetar med att undersöka, riskbedöma och åtgärda arbetsmiljörisker. Den behöver inte beskriva rutinerna i detalj — det gör rutindokumenten — men den ska visa att riskhanteringen är en integrerad del av verksamheten.
Formuleringsexempel: “Vi genomför riskbedömningar före alla större förändringar och minst en gång per år i samband med skyddsrond. Identifierade risker dokumenteras, bedöms och åtgärdas med tidsplan och ansvarig.”
7. Rutiner och kunskaper — hänvisning till separata rutindokument
Eftersom policy och rutiner nu är separerade (7 § respektive 8 §) bör policyn hänvisa till de rutindokument som beskriver hur arbetsmiljöarbetet genomförs i praktiken.
Formuleringsexempel: “Rutinerna för det systematiska arbetsmiljöarbetet beskrivs i separata dokument: Rutin för riskbedömning, Rutin för tillbudsrapportering och Rutin för arbetsanpassning. Dessa finns tillgängliga för alla medarbetare i vårt ledningssystem.”
8. Uppföljning — hur och när policyn följs upp
Enligt 14 § AFS 2023:1 ska arbetsgivaren varje år följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet. Policyn bör ange hur och när uppföljningen sker.
Formuleringsexempel: “Arbetsmiljöpolicyn och det systematiska arbetsmiljöarbetet följs upp årligen i december. Uppföljningen genomförs av ledningsgruppen tillsammans med skyddsombudet. Resultatet dokumenteras skriftligt och ligger till grund för nästkommande års arbetsmiljöplan.”
9. Resurser — tid, pengar och kompetens som avsätts
En policy utan resurser är en hyllvärmare. Arbetsmiljöakuten rekommenderar att policyn anger vilka resurser som avsätts — det ger trovärdighet och visar att ledningen menar allvar.
Formuleringsexempel: “Vi avsätter årligen minst 200 000 kr för arbetsmiljöåtgärder, utöver företagshälsovård (som arbetsförhållandena kräver enligt AML 3 kap. 2c §). Varje chef har rätt att använda upp till två arbetsdagar per kvartal för arbetsmiljöarbete.”
10. Beslut och kommunikation — vem beslutar, hur sprids policyn
Policyn ska vara känd av alla medarbetare. 37 procent av anställda vet inte ens om deras arbetsplats har en policy, enligt en undersökning av Eco Online och Prevent (2023). En policy som ingen känner till gör ingen nytta.
Formuleringsexempel: “Policyn beslutas av VD efter samverkan med skyddsombudet. Alla nyanställda får policyn vid introduktion. Policyn är tillgänglig på intranätet och gås igenom på arbetsplatsträffar minst en gång per år.”
Tre nivåer av arbetsmiljöpolicy — vilken behöver ni?
Inte alla verksamheter behöver samma ambitionsnivå. Tabellen nedan visar tre nivåer — från minimikravet till en policy som klarar ISO 45001-certifiering.
| Aspekt | Minimal policy | Fullständig policy | Certifieringsredo policy |
|---|---|---|---|
| Passar för | Företag under 10 arbetstagare, låg risk | De flesta företag med 10–250 arbetstagare | Företag som siktar på ISO 45001 |
| Innehåll | Övergripande mål, grundläggande ansvarsfördelning | Alla 10 punkter ovan, branschanpassade | Alla 10 punkter + KPI:er, riskmatris, revisionsschema |
| Mål | Allmänna formuleringar | Konkreta, uppföljningsbara | Mätbara med KPI:er och tidsramar |
| OSA-mål | Nämns kort | Integrerade och formulerade enligt AFS 2023:2 | Kopplade till medarbetarundersökning |
| Uppfyller lagkraven? | Ja, grundkraven | Ja, med marginal | Ja, inklusive ISO 45001 |
Formuleringsexempel per bransch
Samma policy-punkt kan se helt olika ut beroende på verksamheten. Här visar vi hur målet för arbetsmiljön (punkt 2) kan formuleras i tre branscher:
Kontorsverksamhet (fokus: organisatorisk och social arbetsmiljö)
“Vår arbetsplats ska präglas av rimlig arbetsbelastning, tydliga förväntningar och ett respektfullt klimat. Vi ska förebygga ohälsa kopplad till stillasittande, skärmarbete och otydliga gränser vid distansarbete. Sjukfrånvaron ska ligga under 4 procent.”
Bygg och anläggning (fokus: fysiska risker och OSA)
“Ingen ska skadas eller bli sjuk av sitt arbete hos oss. Vi ska aktivt förebygga fall från höjd, bullerexponering och belastningsskador vid tunga lyft. Vi ska också motverka ohälsosam arbetsbelastning och stress kopplad till tidspress och ackordslön. Sjukfrånvaron ska ligga under 5 procent och tillbudsrapporteringen ska öka med 25 procent jämfört med föregående år.”
Restaurang och besöksnäring (fokus: arbetstider, stress, kemiska risker)
“Vi ska skapa en arbetsplats där medarbetarna mår bra trots oregelbundna arbetstider och hög arbetstakt. Vi ska förebygga stress genom tydlig schemaläggning, hantera kemiska risker vid rengöring och ha nolltolerans mot hot och våld från gäster. Personalomsättningen ska ligga under 15 procent.”
Policyn som styrverktyg — mätbara KPI:er
De flesta arbetsmiljöpolicyer är för allmänna för att göra nytta. Forskning visar att alltför allmänna policyer misslyckas med att vägleda det praktiska arbetet (Frick & Johanson, AV Rapport 2013:11). Skillnaden mellan en hyllvärmare och ett levande styrverktyg är mätbarhet.
Arbetsmiljöakuten rekommenderar att policyn innehåller KPI:er (Key Performance Indicators — nyckeltal som visar hur väl ni når era mål) inom tre områden:
Sjukfrånvaro
Riksgenomsnittet för sjukpenningtalet ligger på 10,4 dagar per år (Försäkringskassan 2025). En sjukdag kostar arbetsgivaren uppskattningsvis 3 700–4 200 kr (schablon: cirka 10 procent av månadslönen).
Beräkningsexempel: Ett företag med 50 arbetstagare och 6 procent sjukfrånvaro har en årlig sjukfrånvarokostnad på cirka 2,3 miljoner kronor. Om sjukfrånvaron minskar med en procentenhet sparar företaget ungefär 385 000 kr per år.
Personalomsättning
Normalnivån för personalomsättning i Sverige är 8 procent (Nyckeltalsinstitutet 2024). Varje avgång kostar uppskattningsvis 340 000–550 000 kr beroende på beräkningsmodell — Johréns personalekonomiska modell anger cirka 340 000 kr (Akademikerförbundet SSR), medan Vision anger 542 700 kr. Kostnaderna inkluderar rekrytering, upplärning och produktionsbortfall.
Beräkningsexempel: Samma företag med 50 arbetstagare och 10 procent personalomsättning förlorar cirka 1,7–2,7 miljoner kronor per år på personalomsättning, beroende på beräkningsmodell.
Medarbetarnöjdhet och arbetsgivarvarumärke
eNPS (employee Net Promoter Score — ett mått på hur sannolikt det är att anställda rekommenderar arbetsplatsen, på en skala från -100 till +100) ger ett snabbt hälsomått. Det svenska genomsnittet ligger på +8 (Winningtemp 2024, baserat på data från över 600 organisationer). Progressiva arbetsgivare når +51 till +58, medan icke-progressiva hamnar på -11 till -19 (Benify/Kantar Sifo, 34 990 medarbetare).
Att det gör skillnad visar Great Place to Work (2025): GPTW-certifierade arbetsplatser har 50 procent lägre personalomsättning och 41 procent lägre sjukfrånvaro jämfört med svenskt snitt.
En policy med mätbara mål — exempelvis “eNPS över +20” eller “sjukfrånvaro under 4 procent” — går att följa upp och visar att ledningen menar allvar. Observera att lagen inte kräver specifika nyckeltal — detta är Arbetsmiljöakutens rekommendation för att göra policyn till ett användbart styrverktyg.
Vad kostar bristande arbetsmiljöarbete?
| Kostnadspost | Beräkning | Årlig kostnad |
|---|---|---|
| Sjukfrånvaro | 50 arbetstagare x 220 arbetsdagar x 6 % x 3 500 kr | 2 310 000 kr |
| Personalomsättning | 50 arbetstagare x 10 % x 340 000 kr | 1 700 000 kr |
| Summa dolda kostnader | 4 010 000 kr |
Siffrorna visar vad sjukfrånvaro och personalomsättning kostar — inte vad en policy i sig sparar. Det är det systematiska arbetsmiljöarbetet som helhet som påverkar dessa kostnader. Policyn är startpunkten, inte hela lösningen.
Internationell forskning visar att avkastningen på arbetsmiljöinvesteringar i genomsnitt är 2,2:1 — varje investerad krona ger 2,20 kr tillbaka (ISSA/DGUV 2013). Det gäller arbetsmiljöarbetet som helhet, inte policyn isolerat.
Fem vanliga misstag som gör arbetsmiljöpolicyn värdelös
1. Policyn är för allmän
“Vi ska ha en god arbetsmiljö” är inte ett mål — det är en önskan. En studie av Skanskas arbetsmiljöarbete visade att en policy som var “för allmän” inte kunde vägleda divisioner med olika riskprofiler. Formulera konkret vad som gäller i just er verksamhet.
2. Ingen känner till policyn
37 procent av anställda vet inte om deras arbetsplats har en arbetsmiljöpolicy (Eco Online/Prevent 2023). Ytterligare 15 procent vet inte hur de rapporterar tillbud. En policy som ligger i en pärm på HR-avdelningen gör ingen nytta.
3. Policyn lever inte — ord utan handling
Policyn är en trovärdighetstest för ledningen. Om policyn säger en sak och vardagen visar en annan, undermineras hela arbetsmiljöarbetet. Medarbetarna märker snabbt om policyn är en fasad.
4. OSA-mål saknas
Arbetsgivaren ska ha mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön — ett krav som funnits sedan AFS 2015:4 och nu återfinns i AFS 2023:2 2 kap. 5 §. Psykiatriska diagnoser står för nästan hälften av alla pågående sjukfall (Försäkringskassan, december 2024). Att sakna OSA-mål är en av de vanligaste bristerna vid inspektion.
5. Policyn uppdateras aldrig
Enligt 14 § AFS 2023:1 ska det systematiska arbetsmiljöarbetet följas upp varje år. Det inkluderar policyn. Om verksamheten förändras — nya risker, ny organisation, fler eller färre anställda — måste policyn spegla det.
Arbetsmiljöpolicy för småföretag
Alla arbetsgivare måste ha en arbetsmiljöpolicy, även med bara en arbetstagare. Skillnaden är att policyn inte behöver vara skriftlig om det finns färre än tio arbetstagare — men Arbetsmiljöakuten rekommenderar att den ändå skrivs ner. En muntlig policy glöms bort.
Arbetsmiljöverkets inspektionskampanj mot små och nya företag (oktober 2023–2025) visade att småföretag generellt inte arbetar systematiskt med arbetsmiljön. Forskning bekräftar bilden: småföretag har “oproportionerligt stora svårigheter” med att implementera systematiskt arbetsmiljöarbete (Frick & Johanson, AV Rapport 2013:11).
Arbetsmiljöakuten rekommenderar att småföretag börjar enkelt: fokusera på de viktigaste punkterna — verksamhetsbeskrivning, mål och ansvarsfördelning — och bygg ut policyn successivt.
Vanliga frågor om arbetsmiljöpolicy
Vad ingår i en arbetsmiljöpolicy?
En arbetsmiljöpolicy ska innehålla en beskrivning av hur arbetsmiljöförhållandena ska vara i verksamheten, övergripande mål, mål för organisatorisk och social arbetsmiljö, ansvarsfördelning och hur policyn följs upp. Se vår 10-punktschecklista ovan för en komplett genomgång. Grunden är 7 § AFS 2023:1.
Måste företag ha en arbetsmiljöpolicy?
Ja, alla arbetsgivare måste ha en arbetsmiljöpolicy — oavsett antal arbetstagare. Om det finns tio eller fler arbetstagare ska policyn vara skriftlig. Kravet finns i 7 § AFS 2023:1.
Vilka policyer måste en arbetsgivare ha?
Arbetsmiljöpolicyn är obligatorisk för alla arbetsgivare. Utöver den kan branschen och verksamheten kräva policyer för exempelvis kränkande särbehandling, jämställdhet, rehabilitering, hot och våld eller alkohol och droger. Vilka policyer som behövs beror på vilka risker som finns i verksamheten.
Vad kostar det att sakna arbetsmiljöpolicy?
Det finns ingen direkt sanktionsavgift för att sakna en policy, men Arbetsmiljöverket kan utfärda föreläggande med vite. De indirekta kostnaderna för bristande arbetsmiljöarbete är stora: sjukfrånvaro kostar ett företag med 50 arbetstagare uppskattningsvis 2,3 miljoner kronor per år vid 6 procent frånvaro, och varje uppsägning kostar uppskattningsvis 340 000–550 000 kr. Policyn är ingångsbiljetten till ett systematiskt arbetsmiljöarbete som kan minska dessa kostnader.
Hur ofta ska arbetsmiljöpolicyn uppdateras?
Minst en gång per år, i samband med den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet (14 § AFS 2023:1). Policyn bör också uppdateras vid organisationsförändringar, nya verksamheter eller om riskbedömningar visar att förutsättningarna har ändrats.
Vad är skillnaden mellan arbetsmiljöpolicy och rutiner?
Policyn (7 § AFS 2023:1) är den övergripande viljeinriktningen — hur arbetsmiljöförhållandena ska vara. Rutinerna (8 § AFS 2023:1) beskriver konkret hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska gå till, vem som ansvarar och vilka som medverkar. I den gamla föreskriften AFS 2001:1 stod de i samma paragraf — i den nya strukturen sedan 2025 är de separerade.
Var hittar jag en mall för arbetsmiljöpolicy?
Prevent erbjuder en gratis Word-mall som täcker grunderna. Arbetsmiljöverket har en generisk PDF-mall. Arbetsmiljöakutens policy-generator ger dig en verksamhetsanpassad policy på ungefär 30 minuter — kontakta oss för mer information.
