30 mars 2026

Buller på arbetsplatsen — gränsvärden, riskbedömning och åtgärder enligt AFS 2023:10

8min lästidBuller — gränsvärden och åtgärder

Buller på arbetsplatsen — gränsvärden, riskbedömning och åtgärder enligt AFS 2023:10

Buller i arbetsmiljön kan orsaka permanenta hörselskador, tinnitus och stressrelaterad ohälsa. Som arbetsgivare är du skyldig att undersöka, riskbedöma och åtgärda buller på arbetsplatsen. Reglerna finns i AFS 2023:10 2 kap. §§ 1–17 och gäller all verksamhet där arbetstagare kan utsättas för buller — oavsett bransch.

Denna artikel förklarar vilka krav som gäller, vilka gränsvärden och insatsvärden du behöver känna till, och hur du uppfyller kraven i praktiken.

Obs: AFS 2023:10 ersatte den 1 januari 2025 den tidigare bullerföreskriften AFS 2005:16. Många källor på webben refererar fortfarande till det gamla numret. Reglerna i detta kapitel gäller idag.

Vad räknas som buller?

Buller definieras som icke önskvärt ljud och omfattar både hörselskadligt och störande ljud (AFS 2023:10 2 kap. § 3). Det innebär att även ljud på relativt låga nivåer kan vara buller om det stör arbetet — exempelvis ventilationsljud i ett kontorslandskap eller samtal i ett öppet kontor.

Föreskrifterna gäller all verksamhet där arbetstagare kan utsättas för buller (AFS 2023:10 2 kap. § 1). Den som hyr in arbetskraft likställs med arbetsgivare, och ensamföretagare omfattas av reglerna som både arbetsgivare och arbetstagare (AFS 2023:10 2 kap. § 2).

Insatsvärden och gränsvärden för buller i arbetsmiljön

Reglerna bygger på tre nivåer av exponeringsvärden som var och en utlöser olika krav på arbetsgivaren. Dessa framgår av AFS 2023:10 2 kap. § 4.

Undre insatsvärden

Exponeringsmått Värde
Daglig bullerexponeringsnivå (L_EX,8h) 80 dB
Impulstoppvärde (L_pCpeak) 135 dB

Övre insatsvärden

Exponeringsmått Värde
Daglig bullerexponeringsnivå (L_EX,8h) 85 dB
Maximal A-vägd ljudtrycksnivå (L_pAFmax) 115 dB
Impulstoppvärde (L_pCpeak) 135 dB

Gränsvärden (får inte överskridas)

Exponeringsmått Värde
Daglig bullerexponeringsnivå (L_EX,8h) 85 dB
Maximal A-vägd ljudtrycksnivå (L_pAFmax) 115 dB
Impulstoppvärde (L_pCpeak) 135 dB

Skillnaden mellan insatsvärden och gränsvärden

Siffrorna för de övre insatsvärdena och gränsvärdena ser likadana ut — men det finns en avgörande skillnad:

  • Insatsvärden bedöms utan hänsyn till eventuella hörselskydd. Du mäter den faktiska bullerexponeringen i rummet.
  • Gränsvärden bedöms med hänsyn till hörselskyddens dämpning. Om arbetstagaren bär hörselskydd som dämpar bullret under gränsvärdet, anses gränsvärdet inte överskridet.

Det innebär att en arbetsplats med 90 dB bullerexponering överskrider de övre insatsvärdena (och utlöser alla krav kopplade till den nivån), men om arbetstagarna bär hörselskydd som dämpar till under 85 dB överskrids inte gränsvärdet.

Vad måste du göra vid varje nivå?

Vid undre insatsvärden (80 dB / 135 dB impuls)

  • Hörselskydd: Arbetstagarna ska få tillgång till hörselskydd (AFS 2023:10 2 kap. § 13 p. 1).
  • Information och utbildning: Arbetsgivaren ska informera och utbilda arbetstagarna om bland annat riskerna med buller, gällande insats- och gränsvärden, mätresultat, korrekt användning av hörselskydd och hur man upptäcker tecken på hörselskada (AFS 2023:10 2 kap. § 14).
  • Hörselundersökning: Om riskbedömningen visar att det finns risk för hörselskada ska hörselundersökning erbjudas även vid undre insatsvärden (AFS 2023:10 2 kap. § 15 andra stycket).

Vid övre insatsvärden (85 dB / 115 dB / 135 dB impuls)

Allt ovan gäller, plus:

  • Utreda och åtgärda: Arbetsgivaren ska utreda orsaken till bullret och vidta åtgärder för att minska exponeringen (AFS 2023:10 2 kap. § 7).
  • Hörselskydd — obligatoriskt: Arbetstagarna ska inte bara ha tillgång till hörselskydd utan också använda dem (AFS 2023:10 2 kap. § 13 p. 2).
  • Påbudsskylt: Skylten “Hörselskydd måste användas” ska sättas upp. Områdena ska om möjligt avgränsas och tillträdet begränsas (AFS 2023:10 2 kap. § 12).
  • Hörselundersökning: Ska erbjudas alla arbetstagare som exponeras vid denna nivå (AFS 2023:10 2 kap. § 15 första stycket).

Vid överskridande av gränsvärden

Om bullret överskrider gränsvärdena — trots hänsyn till hörselskyddsdämpning — ska arbetsgivaren enligt AFS 2023:10 2 kap. § 8:

  1. Vidta omedelbara åtgärder för att minska exponeringen under gränsvärdena.
  2. Utreda orsakerna till överskridandet.
  3. Vidta åtgärder så att gränsvärdena inte överskrids i fortsättningen.

Riskbedömning av buller — 10 punkter att uppmärksamma

Arbetsgivaren ska undersöka och riskbedöma bullerexponeringen. Enligt AFS 2023:10 2 kap. § 5 ska arbetsgivaren särskilt uppmärksamma:

  1. Exponeringens nivå, typ och varaktighet — inklusive impulsbuller.
  2. Insatsvärden och gränsvärden.
  3. Effekter på arbetstagare som kan vara särskilt känsliga för buller.
  4. Samverkan mellan buller och ototoxiska ämnen (kemiska ämnen som kan skada hörseln) eller mellan buller och vibrationer.
  5. Att buller kan maskera varningssignaler eller andra viktiga ljud.
  6. Tillverkarens information om bullernivåer från arbetsutrustning.
  7. Om det finns alternativ utrustning som ger mindre buller.
  8. Om arbetstagarna exponeras för buller på arbetsplatsen även utanför arbetstid.
  9. Resultat från hörselundersökningar.
  10. Om arbetstagarna har tillgång till hörselskydd med lämpliga dämpningsegenskaper.

Arbetsgivaren ska också bedöma bullerexponeringen och vid behov utföra mätningar för att klarlägga om insats- eller gränsvärdena uppnås eller överskrids (AFS 2023:10 2 kap. § 6). Mätningarna ska vara representativa för den personliga exponeringen och hänsyn ska tas till mätosäkerhet.

Arbetsmiljöakuten rekommenderar att börja med en enkel kartläggning — exempelvis med Arbetsmiljöverkets bullerapp — och vid behov ta hjälp av företagshälsovård eller akustikkonsult för kvalificerade mätningar. Riskbedömningen ska dokumenteras skriftligt.

Åtgärder mot buller — åtgärdstrappan

Föreskriften kräver att arbetsgivaren arbetar systematiskt för att minska bullerexponeringen. Enligt AFS 2023:10 2 kap. § 10 ska arbetsgivaren särskilt överväga:

  1. Ändra arbetsmetoder så att exponeringen minskar.
  2. Välja tystare arbetsutrustning.
  3. Vidta bullerbegränsande åtgärder på maskiner och andra bullerkällor.
  4. Ändra utformningen av arbetsplatsen.
  5. Utbilda arbetstagarna i hur utrustningen ska användas för att minimera buller.
  6. Tekniska åtgärder — skärmar, inbyggnader och ljudabsorbenter för luftburet buller; dämpning och isolering för strukturburet buller.
  7. Underhålla arbetsutrustning regelbundet.
  8. Organisera arbetet — begränsa exponeringstid, arbetsrotera, anpassa arbetstider med tillräckliga viloperioder.

Principen är att åtgärda bullret vid källan i första hand. Hörselskydd är en sista utväg — inte en första åtgärd. Enligt det allmänna rådet till § 10 kan hörselskydd godtas som åtgärd i situationer där tekniska eller organisatoriska åtgärder inte rimligen kan genomföras, under en övergångstid medan permanenta åtgärder genomförs, eller vid korta och sällan förekommande exponeringstillfällen.

Om arbetstagarna behöver meddela sig med andra av säkerhetsskäl i en bullrande verksamhet, ska arbetsgivaren vidta åtgärder så att detta är möjligt (AFS 2023:10 2 kap. § 9).

Hörselskydd — tillgång, skyldighet och val

Arbetsgivarens skyldigheter kring hörselskydd beror på exponeringsnivån (AFS 2023:10 2 kap. § 13):

  • Vid undre insatsvärden: Arbetstagarna ska ha tillgång till hörselskydd.
  • Vid övre insatsvärden: Arbetstagarna ska ha tillgång till och använda hörselskydd.

Arbetsgivaren ska kontrollera att hörselskydden är effektiva och ge arbetstagarna möjlighet att medverka vid valet av skydd. Om användningen av hörselskydd medför risk för olyckor — exempelvis genom att arbetstagaren inte hör varningssignaler — ska arbetsgivaren vidta åtgärder för att minska den risken.

Arbetsmiljöakuten rekommenderar att prova ut hörselskydd individuellt. Ett skydd som är bekvämt och ger rätt dämpning för den aktuella bullermiljön används i praktiken — ett obehagligt skydd gör det inte, oavsett hur effektivt det är på pappret.

Hörselundersökning och uppföljning

Arbetsgivaren ska erbjuda hörselundersökning till arbetstagare som exponeras vid eller över de övre insatsvärdena (AFS 2023:10 2 kap. § 15). Undersökningen ska utföras av läkare eller annan kvalificerad person, och syftet är att tidigt upptäcka hörselnedsättningar.

Om undersökningen visar att en arbetstagare har drabbats av en hörselskada, och en läkare bedömer att skadan sannolikt beror på buller i arbetet, ska arbetsgivaren enligt AFS 2023:10 2 kap. § 17:

  1. Se till att arbetstagaren informeras om resultatet.
  2. Revidera riskbedömningen.
  3. Följa upp och vid behov revidera vidtagna åtgärder.
  4. Överväga att erbjuda arbetstagaren annan sysselsättning utan risk för ytterligare skadlig exponering.
  5. Erbjuda regelbundna hörselundersökningar till alla andra arbetstagare som exponerats på liknande sätt.

Särskilt känsliga arbetstagare och gravida

Arbetsgivaren ska anpassa åtgärderna för arbetstagare som kan vara särskilt känsliga för buller (AFS 2023:10 2 kap. § 11). Enligt det allmänna rådet avses i första hand gravida och personer med hörselnedsättning.

Kompletterande regler om bullerexponering för gravida arbetstagare finns i AFS 2023:2 7 kap. om gravida, nyförlösta och ammande arbetstagare.

Vanliga frågor om buller i arbetsmiljön

Vilken föreskrift reglerar buller på arbetsplatsen?

Reglerna om buller finns i AFS 2023:10 (Risker i arbetsmiljön), 2 kap. §§ 1–17. Denna föreskrift trädde i kraft den 1 januari 2025 och ersatte den tidigare AFS 2005:16.

Vad är skillnaden mellan insatsvärden och gränsvärden?

Insatsvärden utlöser krav på åtgärder (information, hörselskydd, utredning) men bedöms utan hänsyn till hörselskyddsdämpning. Gränsvärden får inte överskridas, men bedöms med hänsyn till hörselskyddens dämpning.

Måste arbetsgivaren mäta buller?

Arbetsgivaren ska bedöma bullerexponeringen och vid behov utföra mätningar (AFS 2023:10 2 kap. § 6). Mätning krävs inte alltid, men om det finns anledning att anta att insats- eller gränsvärdena uppnås ska mätningar genomföras med lämpliga intervall.

Vad är ototoxiska ämnen?

Ototoxiska ämnen är kemiska ämnen som vid inandning eller hudexponering kan skada innerörats funktion och orsaka hörselnedsättning eller balansstörning (AFS 2023:10 2 kap. § 3). Kombinationen av buller och ototoxiska ämnen kan öka risken för hörselskador, och detta ska beaktas vid riskbedömningen.

Gäller reglerna om buller även störande ljud i kontorslandskap?

Ja. Föreskrifterna gäller all verksamhet där arbetstagare kan utsättas för buller — inklusive störande ljud i kontorslandskap. Buller definieras som icke önskvärt ljud och inkluderar även ljud som stör utan att vara hörselskadligt. Kompletterande krav på ljudmiljö finns i AFS 2023:12 om utformning av arbetsplatser.


Per-Olof Hall

Per-Olof Hall

Tidigare chef i näringslivet, arbetsmiljökonsult sedan 2008. Grundare av Arbetsmiljöakuten och PlanetPeople.

LinkedIn-profil

Behöver ni hjälp med detta?

Boka ett kostnadsfritt samtal så diskuterar vi er situation.

Boka samtal