Ensamarbete innebär särskilda risker — både fysiska och psykiska. Enligt AFS 2023:2 6 kap. § 1–10 ska arbetsgivaren planera ensamarbetet så att riskerna minimeras, ordna möjlighet till kontakt och hjälp, och i vissa fall helt förbjuda ensamarbete. Den här artikeln samlar alla ensamarbete regler och förklarar hur du hanterar dem i praktiken.
Vad räknas som ensamarbete?
Definitionen i AFS 2023:2 6 kap. § 1 anger att ensamarbete föreligger när en arbetstagare arbetar:
- fysiskt isolerad — det krävs kommunikationsutrustning för att få kontakt med andra människor, eller
- socialt isolerad — det finns människor i närheten, men arbetstagaren kan inte vara säker på att få hjälp i en kritisk situation.
Den andra punkten är viktig att förstå. Ensamarbete handlar inte bara om att vara ensam i en lokal. En hemtjänstarbetare som besöker brukare, en butiksanställd som stänger ensam eller en nattarbetande sjuksköterska på en avdelning kan alla utföra ensamarbete — trots att det finns andra människor i närheten. Avgörande är om arbetstagaren kan räkna med att få hjälp i en kritisk situation.
Det innebär också att distansarbete och hemarbete kan räknas som ensamarbete om kriterierna i § 1 är uppfyllda.
Arbetsgivarens skyldigheter enligt lag
Kapitlet ställer krav i två huvudområden: psykisk och fysisk påfrestning (§ 3–5) och påtaglig risk för kroppsskada (§ 6–7). Dessutom finns särskilda bestämmelser om minderåriga (§ 8), skyddsombud (§ 9) och koppling till våld och hot (§ 10).
Planera och beakta kontaktmöjligheter (§ 3)
Enligt AFS 2023:2 6 kap. § 3 ska arbetsgivaren se till att den som planerar och anordnar ensamarbete beaktar arbetstagarnas möjlighet till kontakter med andra människor. Arbetsgivaren ska också ta särskild hänsyn till arbetstagarens fysiska och psykiska förutsättningar för arbetet.
Paragrafen innebär två saker: dels att kontaktmöjligheten ska vara en faktor redan i planeringen av arbetet, dels att arbetsgivaren ska göra en individuell bedömning av om arbetstagaren klarar ensamarbetet.
Minimera riskökningen (§ 4)
Enligt AFS 2023:2 6 kap. § 4 ska arbetsgivaren så långt som möjligt ordna ensamarbetet så att den som utför det inte utsätts för större risk för skada, än om flera gemensamt hade utfört arbetet.
Det här är en riskjämförelseprincip — arbetsgivaren ska aktivt arbeta för att eliminera den extra risk som ensamarbetet innebär jämfört med arbete i grupp.
Psykisk påfrestning och direktkontakt (§ 5)
Enligt AFS 2023:2 6 kap. § 5 ska arbetsgivaren, om ensamarbetet innebär stark psykisk påfrestning, eftersträva att arbetstagaren kan få direktkontakt med arbetskamrater eller andra människor.
De allmänna råden förtydligar: vid ensamarbete som pågår under längre tid kan den psykiska påfrestningen bli stark. Sådant arbete bör avbrytas med lämpliga mellanrum så att arbetstagaren kan träffa andra människor — antingen genom att växla till annat arbete som ger kontakt, eller genom tillräckliga raster och pauser.
Snabb hjälp vid påtaglig risk för kroppsskada (§ 6)
Enligt AFS 2023:2 6 kap. § 6 ska arbetsgivaren, om ensamarbetet innebär en påtaglig risk för kroppsskada genom olycksfall, ordna så att arbetstagaren kan få snabb hjälp i en nödsituation.
De allmänna råden ger konkreta exempel på hur detta kan ordnas:
- återkommande besök av en annan person på arbetsplatsen,
- överenskomna tidpunkter då arbetstagaren kontaktar en viss person, eller
- kamerabevakning vid riskzoner (regleras i kamerabevakningslagen).
Förbud vid otillräcklig säkerhet (§ 7)
Enligt AFS 2023:2 6 kap. § 7 gäller: om arbetsgivaren inte kan ordna godtagbar säkerhet i ett arbete där det finns en påtaglig risk för kroppsskada genom olycksfall, får arbetet inte utföras som ensamarbete.
Det här är ett absolut förbud. Om de åtgärder som vidtagits enligt § 6 inte ger godtagbar säkerhet, är enda alternativet att arbetet utförs med fler personer — eller inte alls.
Minderåriga och ensamarbete (§ 8)
Enligt AFS 2023:2 6 kap. § 8 får arbetsgivare inte anlita minderåriga till sådant ensamarbete som avses i § 5–6 — det vill säga ensamarbete som innebär stark psykisk påfrestning eller påtaglig risk för kroppsskada.
Läs mer i vår artikel om minderårigas arbetsmiljö →
Underrätta skyddsombudet (§ 9)
Enligt AFS 2023:2 6 kap. § 9 ska arbetsgivaren underrätta ett skyddsombud när ensamarbete enligt § 5–6 anordnas. De allmänna råden förtydligar att arbetsgivaren kan underrätta ett regionalt skyddsombud om det inte finns något lokalt skyddsombud på arbetsstället.
Koppling till våld och hot (§ 10)
AFS 2023:2 6 kap. § 10 hänvisar till 5 kap. § 7 som förbjuder ensamarbete vid påtaglig risk för våld eller hot om våld. De två förbuden kompletterar varandra: kap 5 § 7 reglerar ensamarbete vid våldsrisk, kap 6 § 7 reglerar ensamarbete vid risk för kroppsskada genom olycksfall.
Läs mer i vår artikel om våld och hot om våld →
Två typer av förbud — en viktig distinktion
Ensamarbete kan vara förbjudet av två olika skäl, och det är viktigt att förstå skillnaden:
Förbud vid våldsrisk (5 kap. § 7): Arbetsgivaren får inte låta en arbetstagare utföra ensamarbete om arbetsuppgiften innebär en påtaglig risk för våld eller hot om våld. Bedömningen görs utifrån arbetsuppgiftens karaktär och omständigheter.
Förbud vid olycksrisk (6 kap. § 7): Om arbetsgivaren inte kan ordna godtagbar säkerhet vid påtaglig risk för kroppsskada genom olycksfall, får arbetet inte utföras som ensamarbete. Här är det säkerhetsåtgärdernas tillräcklighet som avgör.
I båda fallen är det arbetsgivarens riskbedömning som ligger till grund för beslutet.
Ensamarbete i praktiken
Ensamarbete regler — gör riskbedömningen
Arbetsmiljöakuten rekommenderar att riskbedömningen av ensamarbete tar hänsyn till följande:
- Vilken typ av isolering handlar det om — fysisk eller social?
- Vilka risker finns i de specifika arbetsuppgifterna?
- Hur snabbt kan hjälp nå arbetstagaren om något händer?
- Finns det teknisk utrustning för kommunikation och larm?
- Hur länge pågår ensamarbetet, och vilken psykisk belastning innebär det?
- Har arbetstagaren rätt fysiska och psykiska förutsättningar?
Säkerställ kommunikation och larm
Kravet i AFS 2023:2 6 kap. § 6 på snabb hjälp vid påtaglig risk innebär i praktiken att arbetsgivaren behöver tekniska lösningar. Arbetsmiljöakuten rekommenderar att arbetsgivaren överväger:
- Mobiltelefon med avtalade incheckningstider
- Personlarm med GPS-positionering för utomhusarbete
- Dödmansgrepp eller rörelsesensorer i riskfyllda miljöer
- Kamerabevakning vid riskzoner (med hänsyn till kamerabevakningslagen)
Oavsett vilken teknik som väljs ska det finnas tydliga rutiner för vem som tar emot larmet och vad som ska göras.
Hantera den psykiska påfrestningen
Kravet i AFS 2023:2 6 kap. § 5 handlar om mer än bara kontaktmöjligheter. Arbetsmiljöakuten rekommenderar att arbetsgivaren:
- Begränsar ensamarbetets längd genom schemaläggning som ger naturliga avbrott
- Säkerställer att arbetstagaren har möjlighet att ringa kollegor, inte bara larma
- Följer upp hur arbetstagaren upplever ensamarbetet vid medarbetarsamtal
- Är särskilt uppmärksam vid ensamarbete under natt eller helg, då den psykiska påfrestningen ofta är som störst
Distansarbete och ensamarbete regler
Distansarbete och hemarbete kan uppfylla definitionen av ensamarbete i AFS 2023:2 6 kap. § 1 — arbetstagaren arbetar fysiskt isolerad och behöver kommunikationsutrustning för att nå andra. Arbetsmiljöakuten rekommenderar att arbetsgivaren inkluderar distansarbete i riskbedömningen, särskilt om arbetstagaren hanterar psykiskt krävande uppgifter eller arbetar långa pass utan kontakt.
Vanliga frågor om ensamarbete regler
Är allt ensamarbete förbjudet?
Nej. Ensamarbete är tillåtet så länge arbetsgivaren hanterar riskerna. Förbudet gäller i två specifika situationer: vid påtaglig risk för våld eller hot (AFS 2023:2 5 kap. § 7) och vid påtaglig risk för kroppsskada när godtagbar säkerhet inte kan ordnas (AFS 2023:2 6 kap. § 7).
Räknas hemarbete som ensamarbete?
Det kan göra det. Om hemarbetaren arbetar fysiskt isolerad och behöver kommunikationsutrustning för att nå andra, uppfyller situationen definitionen i AFS 2023:2 6 kap. § 1. Arbetsgivaren bör därför inkludera hemarbete i sin riskbedömning av ensamarbete.
Måste vi ha personlarm?
Föreskriften kräver inte specifikt personlarm, men AFS 2023:2 6 kap. § 6 kräver att arbetstagaren kan få snabb hjälp vid påtaglig risk för kroppsskada. I praktiken innebär det ofta någon form av larm- eller kommunikationsutrustning. De allmänna råden nämner även återkommande besök och avtalade kontakttider som alternativ.
Får minderåriga arbeta ensamma?
Minderåriga får inte anlitas till ensamarbete som innebär stark psykisk påfrestning eller påtaglig risk för kroppsskada (AFS 2023:2 6 kap. § 8). Det innebär att exempelvis en sommarjobbande 16-åring inte ska sättas att arbeta ensam i situationer med dessa risker. Ytterligare restriktioner finns i kap 8 om minderårigas arbetsmiljö.
Sammanfattning
Ensamarbete regler enligt AFS 2023:2 6 kap. § 1–10 omfattar två typer av isolering: fysisk (ensam på arbetsplatsen) och social (människor finns i närheten men hjälp är osäker). Arbetsgivaren ska planera ensamarbetet med hänsyn till kontaktmöjligheter och individuella förutsättningar (§ 3), minimera riskökningen jämfört med grupparbete (§ 4) och hantera stark psykisk påfrestning genom direktkontakt (§ 5).
Vid påtaglig risk för kroppsskada ska arbetsgivaren ordna snabb hjälp (§ 6) — annars är ensamarbete förbjudet (§ 7). Minderåriga får inte anlitas för riskfyllt ensamarbete (§ 8) och skyddsombudet ska underrättas (§ 9). Ensamarbete vid våldsrisk regleras separat i kap 5 § 7.
Distansarbete kan räknas som ensamarbete. Arbetsgivaren bör därför inkludera hemarbete och distansarbete i sin riskbedömning — en fråga som blivit alltmer aktuell.
