Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är det lagstadgade arbetssätt som alla arbetsgivare ska använda för att förebygga ohälsa och olycksfall på arbetsplatsen. Kraven finns i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:1, som trädde i kraft den 1 januari 2025 och ersätter den tidigare AFS 2001:1. Den här guiden förklarar vad föreskriften kräver av dig som arbetsgivare och hur du omsätter kraven i praktik.
Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete?
Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att du som arbetsgivare organiserar, genomför och följer upp ditt arbetsmiljöarbete på ett strukturerat sätt. Syftet med det systematiska arbetsmiljöarbetet är att förebygga risker för ohälsa och olycksfall samt uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö (§ 1 AFS 2023:1).
Kärnan i SAM brukar beskrivas som en fortlöpande process i fyra steg — det så kallade SAM-hjulet:
- Undersök arbetsmiljön
- Bedöm riskerna
- Åtgärda bristerna
- Följ upp resultatet
Efter det fjärde steget börjar processen om. SAM är alltså inte ett engångsprojekt utan ett löpande arbete som pågår så länge verksamheten finns. Många arbetsgivare väljer att organisera detta i ett arbetsmiljöledningssystem.
Vem ska bedriva SAM?
Föreskriften gäller all verksamhet där arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning (§ 3 AFS 2023:1). Det spelar ingen roll om ni är två anställda eller tvåtusen — kravet gäller alla arbetsgivare.
Arbetsgivaren ansvarar för att bestämmelserna följs (§ 4 AFS 2023:1). Med arbetsgivare likställs den som hyr in arbetskraft, vilket innebär att du som inhyrare har samma skyldigheter gentemot inhyrd personal.
SAM omfattar hela verksamheten oavsett om den bedrivs på ett fast ställe, på flera platser eller är rörlig. Enligt de allmänna råden till § 3 gäller det även vid distansarbete, exempelvis när en arbetstagare arbetar hemifrån. Det omfattar inte bara förhållanden som påverkar de flesta arbetstagarna, utan även det som bara berör en eller några få.
SAM ska vara en del av vardagen
Arbetsgivaren ska se till att det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrivs som en del av den dagliga verksamheten och att det omfattar alla fysiska, organisatoriska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön (§ 5 AFS 2023:1).
Det innebär att det systematiska arbetsmiljöarbetet behöver integreras i verksamheten på samma sätt som frågor om produktion, ekonomi och kvalitet. I praktiken betyder det att arbetsmiljö bör vara en stående punkt på personalmöten, en del av budgetplaneringen och en naturlig del av beslutsprocessen vid förändringar.
Så organiserar du arbetsmiljöarbetet
Innan du börjar med det systematiska arbetsmiljöarbetets fyra steg i SAM-hjulet behöver du ha vissa grundförutsättningar på plats. AFS 2023:1 ställer krav på fem organisatoriska delar:
Medverkan
Arbetsgivaren ska ge arbetstagarna och skyddsombuden möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet (§ 6 AFS 2023:1). Samverkan är i praktiken en förutsättning för att arbetsmiljöarbetet ska fungera — det är genom att arbetstagare och ombud medverkar som arbetsgivaren får del av deras kunskaper och erfarenheter.
Arbetsmiljöakuten rekommenderar att ni tidigt kommer överens om formerna för medverkan: hur ofta ni träffas, vilken information som behövs och hur mycket tid som avsätts. Samverkan kan ske genom arbetsplatsträffar, skyddsronder, enkäter eller gemensamma riskbedömningar.
Arbetsmiljöpolicy
Arbetsgivaren ska ha en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsmiljöförhållandena ska vara i verksamheten (§ 7 AFS 2023:1). Policyn ska vara skriftlig om det finns tio eller fler arbetstagare i verksamheten.
En bra policy är konkret och går att följa upp. I stället för att skriva “vi ska ha en god arbetsmiljö” kan policyn ange specifika inriktningar — exempelvis att bullernivåer inte ska överstiga en viss gräns, att arbetsbelastningen ska vara hållbar, eller att alla nyanställda ska få en arbetsmiljöintroduktion inom första veckan.
Rutiner
Arbetsgivaren ska ha rutiner som beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska gå till (§ 8 AFS 2023:1). Rutinerna ska ange:
- När och hur arbetsmiljöarbetet ska genomföras
- Vem som ska se till att det genomförs
- Vilka som ska medverka
Rutinerna ska vara skriftliga om det finns tio eller fler arbetstagare. Arbetsmiljöakuten rekommenderar att ni samordnar arbetsmiljörutinerna med de rutiner som redan finns i verksamheten. Det gör arbetsmiljöarbetet till en naturlig del av det dagliga arbetet i stället för ett sidospår.
Uppgiftsfördelning
Arbetsgivaren ska fördela uppgifterna i det systematiska arbetsmiljöarbetet till en eller flera chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare (§ 9 AFS 2023:1). De som får uppgifter ska vara tillräckligt många, ha tillräckliga befogenheter och resurser, och ha tillräckliga kunskaper om relevanta bestämmelser, risker och åtgärder.
Viktigt att förstå: Uppgiftsfördelning innebär inte att ansvaret flyttas. Arbetsgivaren har alltid kvar det yttersta ansvaret för arbetsmiljön, även när uppgifter fördelats till andra. Skillnaden är att den som får uppgiften ansvarar för att utföra den — men om resurser eller befogenheter inte räcker, ska personen kunna vända sig till sin chef och begära förändring, eller frånsäga sig uppgiften.
Föreskriften kräver dessutom att kraven i Bilaga 1 uppfylls. Det innebär bland annat att den som får arbetsmiljöuppgifter ska ha tillgång till information om förebyggande åtgärder, känna till eventuella krav från Arbetsmiljöverket, och ha möjlighet att lämna synpunkter på riskbedömningar och åtgärder. [→ Läs mer i vår fördjupningsartikel om uppgiftsfördelning]
Uppgiftsfördelningen ska vara skriftlig om det finns tio eller fler arbetstagare.
Kunskaper
Arbetsgivaren ska se till att alla arbetstagare har tillräckliga kunskaper om arbetet och riskerna för att ohälsa och olycksfall ska kunna förebyggas (§ 10 AFS 2023:1). Om det finns allvarliga risker ska det finnas skriftliga instruktioner för hur arbetet ska utföras säkert.
I praktiken handlar det om att ge bra introduktioner till nyanställda och inhyrd personal, att uppdatera kunskaperna vid förändringar, och att anpassa instruktioner efter arbetstagarnas förutsättningar — exempelvis ålder, erfarenhet och språkkunskaper.
SAM-hjulet: de fyra stegen
När de organisatoriska förutsättningarna finns på plats kan det löpande arbetet med systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivas enligt SAM-hjulets fyra steg.
Steg 1: Undersök arbetsmiljön
Arbetsgivaren ska regelbundet undersöka arbetsmiljöförhållandena för att identifiera risker för ohälsa och olycksfall (§ 11 AFS 2023:1). Undersökningar ska också göras när förändringar i verksamheten planeras.
Hur ofta undersökningar behöver göras beror på vilka risker som finns i verksamheten. Vanliga metoder är skyddsronder, enkäter, medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar och tekniska mätningar. Tänk på att undersöka både den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
Varningssignaler som kan tyda på risker är bland annat tillbud, ökad korttidsfrånvaro, vantrivsel och konflikter.
Steg 2: Bedöm riskerna
De risker som framkommer vid undersökningen ska bedömas. Riskbedömningar ska alltid dokumenteras skriftligt, och av dokumentationen ska det framgå vilka riskerna är och om de är allvarliga (§ 11 AFS 2023:1).
En risk kan beskrivas som sannolikheten för att ohälsa eller olycksfall uppstår, i kombination med konsekvensernas allvarlighet. Arbetsmiljöakuten rekommenderar att bedömningen görs av chefen i samverkan med skyddsombud och berörda arbetstagare.
Steg 3: Åtgärda
Arbetsgivaren ska omedelbart, eller så snart det är praktiskt möjligt, genomföra de åtgärder som behövs (§ 13 AFS 2023:1). Åtgärder som inte kan genomföras direkt ska dokumenteras i en skriftlig handlingsplan med uppgift om när varje åtgärd ska vara klar och vem som ansvarar.
I första hand bör åtgärden syfta till att ta bort eller minska risken vid källan. Om risken inte helt kan undvikas kan andra skydd bli aktuella, exempelvis instruktioner, handledning eller personlig skyddsutrustning. Genomförda åtgärder ska alltid kontrolleras för att säkerställa att de haft önskad effekt.
Steg 4: Följ upp
Arbetsgivaren ska varje år göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (§ 14 AFS 2023:1). Uppföljningen ska visa om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften och om det fungerar. Brister ska leda till förbättrande åtgärder.
Resultatet av den årliga uppföljningen ska dokumenteras skriftligt om det finns tio eller fler arbetstagare. [→ Läs mer i vår fördjupningsartikel om årlig uppföljning]
Utredning vid ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud
Utöver de fyra löpande stegen kräver föreskriften att arbetsgivaren utreder orsakerna om en arbetstagare drabbas av ohälsa eller olycksfall, eller om ett allvarligt tillbud inträffar (§ 12 AFS 2023:1). Syftet är att identifiera bakomliggande orsaker i arbetsmiljön — inte att peka ut en syndabock — så att risker kan förebyggas framöver.
Företagshälsovård
Arbetsgivaren ska anlita företagshälsovård, eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån, om det inte finns tillräcklig kompetens inom den egna verksamheten (§ 15 AFS 2023:1). Det är alltså inget generellt krav att alla arbetsgivare måste ha företagshälsovård — kravet inträder när den egna kompetensen inte räcker.
Föreskriften kräver dessutom att arbetsgivaren ger information till företagshälsovården om faktorer som påverkar arbetstagarnas hälsa och säkerhet, inklusive aktuella risker och förebyggande åtgärder (§ 16 AFS 2023:1). [→ Läs mer i vår fördjupningsartikel om företagshälsovård]
Dokumentationskrav för systematiskt arbetsmiljöarbete — sammanfattning
AFS 2023:1 ställer krav på både dokumentation som alltid ska finnas och dokumentation som krävs vid tio eller fler arbetstagare.
Ska alltid dokumenteras skriftligt (oavsett storlek):
- Riskbedömningar — vilka riskerna är och om de är allvarliga (§ 11)
- Handlingsplan — åtgärder som inte genomförs omedelbart (§ 13)
Ska dokumenteras skriftligt vid 10 eller fler arbetstagare:
- Arbetsmiljöpolicy (§ 7)
- Rutiner för SAM (§ 8)
- Uppgiftsfördelning (§ 9)
- Årlig uppföljning (§ 14)
Notera att den årliga uppföljningen, rutinerna och handlingsplanen alltid ska genomföras — kravet på skriftlighet vid tio anställda gäller dokumentationsformen, inte arbetet i sig.
AFS 2023:1 i den nya regelstrukturen
Den 1 januari 2025 trädde Arbetsmiljöverkets omarbetade regelstruktur i kraft. Det som tidigare var ett stort antal separata föreskrifter har samlats i ett mindre antal, numrerade AFS 2023:1 till AFS 2023:15.
AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete fungerar som ett nav. Föreskriften anger den grundläggande arbetsgången — hur du organiserar, genomför och följer upp ditt arbetsmiljöarbete. Övriga föreskrifter preciserar kraven för specifika arbetsmiljöförhållanden, exempelvis:
- AFS 2023:2 — Planering och organisering (organisatorisk och social arbetsmiljö, arbetsanpassning)
- AFS 2023:10 till 2023:13 — Specifika risker (kemiska, fysiska, biologiska m.fl.)
- AFS 2023:3 — Byggnads- och anläggningsarbete
Alla dessa föreskrifter ska enligt § 2 AFS 2023:1 beaktas och hanteras inom det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det innebär att du som arbetsgivare först behöver veta vilka föreskrifter som gäller för din verksamhet och sedan integrera de kraven i ditt SAM.
Vanliga frågor om systematiskt arbetsmiljöarbete
Vad är skillnaden mellan AFS 2023:1 och AFS 2001:1?
AFS 2023:1 ersätter AFS 2001:1 från och med 1 januari 2025. Det grundläggande innehållet — SAM-hjulets fyra steg och de organisatoriska kraven — är i stort sett oförändrat. Den största skillnaden är att AFS 2023:1 ingår i en helt ny regelstruktur där den fungerar som den övergripande processföreskriften, medan specifika krav finns i andra föreskrifter. Dessutom har § 16 om informationsskyldighet gentemot företagshälsovård tillkommit, och Bilaga 1 om krav vid uppgiftsfördelning har förtydligats.
Gäller systematiskt arbetsmiljöarbete vid distansarbete och hemarbete?
Ja. Enligt de allmänna råden till § 3 AFS 2023:1 omfattar SAM hela verksamheten, inklusive distansarbete. I praktiken kan det vara svårare att undersöka arbetsmiljön hemma hos arbetstagaren, men skyldigheten att arbeta systematiskt med risker finns ändå kvar. Arbetsmiljöakuten rekommenderar att ni tar upp hemarbetsmiljön vid medarbetarsamtal, erbjuder rådgivning om ergonomi och skapar rutiner för hur arbetstagare rapporterar problem med arbetsmiljön vid distansarbete.
Vad händer om vi inte uppfyller kraven på systematiskt arbetsmiljöarbete?
Arbetsmiljöverket kan vid inspektion ställa krav på åtgärder. För vissa bestämmelser kan arbetsgivaren bli skyldig att betala en sanktionsavgift. Utöver de juridiska konsekvenserna innebär bristande SAM en högre risk för ohälsa, olycksfall och sjukfrånvaro — med de mänskliga och ekonomiska kostnader det medför.
Måste alla arbetsgivare ha företagshälsovård?
Nej. Kravet i § 15 AFS 2023:1 är att anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp om den egna kompetensen inte räcker. Har verksamheten tillräcklig kompetens internt kan det räcka. I praktiken är det dock få verksamheter som har all expertis som behövs, och Arbetsmiljöakuten rekommenderar att de flesta arbetsgivare åtminstone har ett grundavtal med en företagshälsovård.
