Vad innebär organisatorisk social arbetsmiljö i praktiken? Arbetsgivare är skyldiga att arbeta systematiskt med den organisatorisk social arbetsmiljö. Föreskrifterna i AFS 2023:2 kapitel 2 ställer krav på kunskaper hos chefer, mål för arbetsmiljön och åtgärder mot ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling. Den här artikeln förklarar de övergripande kraven — vad lagen säger, vem den gäller och hur du uppfyller kraven i praktiken.
Vad är organisatorisk och social arbetsmiljö?
Organisatorisk och social arbetsmiljö — ofta förkortat OSA — handlar om hur arbetet organiseras och hur människor samspelar på arbetsplatsen. Föreskrifterna i AFS 2023:2 kapitel 2 delar in begreppet i två delar.
Organisatorisk arbetsmiljö är enligt AFS 2023:2 2 kap. § 3 de villkor och förutsättningar för arbetet som omfattar:
- ledning och styrning
- kommunikation
- delaktighet
- handlingsutrymme
- fördelning av arbetsuppgifter
- krav, resurser och ansvar
Social arbetsmiljö definieras i samma paragraf som de villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar socialt samspel, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor.
I praktiken hänger de organisatoriska och sociala faktorerna tätt samman. Hur arbetet är organiserat påverkar direkt det sociala samspelet — och tvärtom. Det är därför föreskrifterna behandlar dem tillsammans.
Vilka omfattas av OSA-reglerna?
Bestämmelserna i kapitel 2 reglerar all verksamhet där arbetstagare utför arbete för arbetsgivares räkning (AFS 2023:2 2 kap. § 1). Det innebär att reglerna gäller oavsett bransch, storlek på verksamheten eller anställningsform.
Arbetsgivaren ansvarar för att bestämmelserna följs. Den som hyr in arbetskraft likställs med arbetsgivare (AFS 2023:2 2 kap. § 2). Det betyder att om ditt företag använder inhyrd personal har du samma skyldigheter gentemot dem som gentemot dina egna anställda när det gäller den organisatorisk social arbetsmiljö.
Undantagna från kapitlets tillämpning är dock den som genomgår utbildning, den som under vård i anstalt utför anvisat arbete, samt den som tjänstgör enligt lagen om totalförsvarsplikt (AFS 2023:2 2 kap. § 2).
Centrala begrepp i OSA-föreskriften
Föreskriften definierar flera nyckelbegrepp som är viktiga att förstå (AFS 2023:2 2 kap. § 3):
Krav i arbetet är de delar av arbetet som fordrar upprepade ansträngningar. Kraven kan omfatta arbetsmängd, svårighetsgrad, tidsgräns, fysiska och sociala förhållanden. Kraven kan vara av kognitiv, emotionell och fysisk natur.
Resurser för arbetet är det i arbetet som bidrar till att uppnå mål eller hantera krav. Resurser kan vara arbetsmetoder och arbetsredskap, kompetens och bemanning, rimliga och tydliga mål, återkoppling på arbetsinsats, möjligheter till kontroll i arbetet, socialt stöd från chefer och kollegor samt möjligheter till återhämtning.
Ohälsosam arbetsbelastning uppstår när kraven i arbetet mer än tillfälligt överskrider resurserna. Denna obalans blir ohälsosam om den är långvarig och möjligheterna till återhämtning är otillräckliga.
Kränkande särbehandling är handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att arbetstagare ställs utanför arbetsplatsens gemenskap.
Att känna till dessa definitioner är grundläggande för att kunna tillämpa föreskriften korrekt. De avgör vad som räknas som en risk och när arbetsgivaren har en skyldighet att agera.
Kunskaper om organisatorisk och social arbetsmiljö — krav på chefer
Arbetsgivaren ska se till att chefer och arbetsledare har kunskaper om hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling (AFS 2023:2 2 kap. § 4). Dessutom ska arbetsgivaren se till att det finns förutsättningar att omsätta dessa kunskaper i praktiken.
Det räcker alltså inte med att skicka chefer på en kurs. Föreskriften kräver att cheferna faktiskt har möjlighet att använda sina kunskaper i vardagen — det förutsätter tillräckliga befogenheter, en rimlig egen arbetsbelastning och stöd i chefsrollen.
Vad innebär kunskapskravet i praktiken?
För att stärka den organisatoriska social arbetsmiljön rekommenderar Arbetsmiljöakuten att arbetsgivaren säkerställer följande:
Utbildning. Ge chefer, arbetsledare och skyddsombud utbildning i OSA — gärna tillsammans. Enligt de allmänna råden till AFS 2023:2 2 kap. § 4 underlättar det om skyddsombuden har motsvarande kunskaper som cheferna. Utbildning kan ges av företagshälsovård eller annan resurs med kompetens inom området.
Förutsättningar. Se till att chefer och arbetsledare har tillräckliga befogenheter, rimlig arbetsbelastning och stöd i sin roll. En chef som själv är överbelastad kan inte arbeta förebyggande med sina medarbetares arbetsmiljö.
Kontinuitet. Kunskaper behöver uppdateras. Nya chefer behöver introduktion, och befintliga chefer kan behöva påfyllning när verksamheten förändras.
Mål för den organisatorisk social arbetsmiljön
Arbetsgivaren ska ha mål för den organisatorisk social arbetsmiljön. Målen ska syfta till att främja hälsa och öka organisationens förmåga att motverka ohälsa (AFS 2023:2 2 kap. § 5). Detta krav gäller utöver de specifika kraven om arbetsbelastning (AFS 2023:2 2 kap. § 6–8), arbetstid (2 kap. § 9) och kränkande särbehandling (2 kap. § 10–11).
Tre saker ska vara uppfyllda:
- Arbetsgivaren ska ge arbetstagarna möjlighet att medverka i arbetet med att ta fram målen.
- Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna känner till målen.
- Målen ska vara skriftliga om det finns tio eller fler arbetstagare i verksamheten.
Vad ska målen handla om?
Enligt de allmänna råden till AFS 2023:2 2 kap. § 5 kan målen syfta till att exempelvis stärka och förbättra kommunikation, lärande, ledarskap, samarbete, inflytande och delaktighet. Målen bör ta sin grund i och vara förenliga med verksamhetens arbetsmiljöpolicy enligt AFS 2023:1 § 7.
Så sätter du mål — steg för steg
Arbetsmiljöakuten rekommenderar följande process:
1. Kartlägg nuläget. Undersök hur den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ser ut idag. Använd medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar, enkäter eller fokusgrupper. Vilka styrkor och brister finns?
2. Identifiera förbättringsområden. Utgå från föreskriftens definitioner av organisatorisk och social arbetsmiljö. Finns det brister i ledning och styrning? Kommunikation? Delaktighet? Handlingsutrymme? Socialt stöd?
3. Formulera konkreta mål. Gör målen mätbara och tidsatta. “Vi ska förbättra kommunikationen” är inte tillräckligt konkret. “Alla arbetsgrupper ska ha veckovis avstämning med närmaste chef senast Q2” är ett mål som går att följa upp.
4. Förankra i organisationen. Ge medarbetarna möjlighet att medverka i arbetet med att ta fram målen — det är ett lagkrav. Se till att alla känner till de färdiga målen.
5. Koppla till handlingsplan. Sätt aktiviteter för att nå målen. Följ upp i den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet.
6. Dokumentera. Om verksamheten har tio eller fler arbetstagare ska målen vara skriftliga. Arbetsmiljöakuten rekommenderar skriftlig dokumentation oavsett storlek.
Hur hänger OSA ihop med SAM?
Kapitel 2 i AFS 2023:2 kompletterar det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) som regleras i AFS 2023:1. Där SAM ger den övergripande metoden — undersöka, riskbedöma, åtgärda, följa upp — preciserar OSA-bestämmelserna vad som gäller specifikt för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
Det betyder att arbetet med OSA inte är ett separat spår. Det är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Samma undersöknings-, riskbedömnings- och åtgärdsprocesser gäller — men föreskrifterna förtydligar vad arbetsgivaren specifikt ska titta på och åtgärda.
I praktiken innebär det att du bör integrera OSA-frågorna i dina befintliga SAM-rutiner: i skyddsronder (som också inkluderar organisatoriska och sociala frågor), i riskbedömningar (som även väger in psykosociala risker) och i handlingsplaner (som även tar upp åtgärder för arbetsbelastning, arbetstid och socialt samspel).
Tre huvudområden — fördjupning i separata artiklar
Kapitel 2 i AFS 2023:2 reglerar tre specifika riskområden med detaljerade krav:
Ohälsosam arbetsbelastning (AFS 2023:2 2 kap. § 6–9). Arbetsgivaren ska se till att arbetsuppgifter och befogenheter inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning, att arbetstagarna vet vad som förväntas av dem och att starkt psykiskt påfrestande arbete hanteras. Läs mer i vår artikel om ohälsosam arbetsbelastning →
Kränkande särbehandling (AFS 2023:2 2 kap. § 10–11). Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras och ha rutiner för hur det hanteras. Läs mer i vår artikel om kränkande särbehandling →
Dessa artiklar fördjupar sig i de specifika lagkraven och ger konkret vägledning för varje område.
Vanliga frågor om OSA
Vad är skillnaden mellan organisatorisk och social arbetsmiljö?
Organisatorisk arbetsmiljö handlar om hur arbetet är organiserat — ledning, kommunikation, handlingsutrymme och fördelning av arbetsuppgifter. Social arbetsmiljö handlar om samspelet mellan människor — samarbete, stöd från chefer och kollegor. Föreskriften (AFS 2023:2 2 kap. § 3) definierar dem separat men de hänger tätt samman i praktiken.
Gäller OSA-reglerna även små företag?
Ja. Bestämmelserna gäller all verksamhet där arbetstagare utför arbete för arbetsgivares räkning, oavsett storlek (AFS 2023:2 2 kap. § 1). Enda skillnaden är att kravet på skriftliga mål bara gäller verksamheter med tio eller fler arbetstagare (AFS 2023:2 2 kap. § 5). Kraven på kunskaper, mål och systematiskt arbete gäller alla.
Gäller föreskrifterna för inhyrd personal?
Ja. Den som hyr in arbetskraft likställs med arbetsgivare i detta kapitel (AFS 2023:2 2 kap. § 2). Du har alltså samma skyldigheter gentemot inhyrd personal som gentemot egna anställda.
Vad händer om vi inte uppfyller kraven?
Arbetsmiljöverket kan vid inspektion ställa krav på åtgärder genom förelägganden eller förbud, eventuellt förenade med vite. Brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är en av de vanligaste anledningarna till att Arbetsmiljöverket ställer krav vid inspektioner.
Vad är skillnaden mellan AFS 2015:4 och AFS 2023:2?
AFS 2015:4 (Organisatorisk och social arbetsmiljö) upphörde att gälla den 1 januari 2025. Bestämmelserna har i huvudsak arbetats in i kapitel 2 i AFS 2023:2. De materiella kraven är i stort sett oförändrade, men de ingår nu i en samlad föreskrift tillsammans med andra bestämmelser om planering och organisering av arbetsmiljöarbete.
Sammanfattning — organisatorisk social arbetsmiljö
Arbetsgivaren har enligt AFS 2023:2 kapitel 2 tre övergripande skyldigheter för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön:
Kunskaper (2 kap. § 4): Chefer och arbetsledare ska ha kunskaper om hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling — och förutsättningar att omsätta kunskaperna i praktiken.
Mål (2 kap. § 5): Arbetsgivaren ska ha mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön som syftar till att främja hälsa. Medarbetarna ska medverka i att ta fram målen och känna till dem. Skriftlig dokumentation krävs vid tio eller fler arbetstagare.
Specifika krav: Föreskriften ställer detaljerade krav inom tre områden — ohälsosam arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling — som behandlas i separata artiklar.
OSA-arbetet är inte ett fristående projekt. Det är en integrerad del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) som alla arbetsgivare redan är skyldiga att bedriva.
