Medverkan i arbetsmiljöarbetet – krav och praktik enligt AFS 2023:1
Medverkan arbetsmiljöarbete är både en rättighet och en skyldighet. Arbetsmiljöarbete som bara drivs av chefer och HR fungerar sällan. Det är arbetstagarna som känner sin arbetsmiljö bäst — de vet var riskerna finns, vilka arbetsmoment som sliter och vad som behöver förändras. Därför ställer § 6 AFS 2023:1 krav på att arbetstagare och skyddsombud ska ges möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Den här artikeln förklarar vad kravet innebär, vad som skiljer medverkan från information, och hur du organiserar en medverkan som faktiskt ger resultat.
Vad kräver föreskriften?
Arbetsgivaren ska ge arbetstagarna, och om det finns skyddsombud, skyddsombuden, möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet (§ 6 AFS 2023:1).
Det är ett kort men viktigt krav. Notera formuleringen: arbetsgivaren ska ge möjlighet att medverka. Det innebär att arbetsgivaren har ett aktivt ansvar — det räcker inte att dörrarna är öppna. Arbetsgivaren måste skapa förutsättningar för medverkan.
Medverkan är inte information
Det här är den viktigaste distinktionen. Att informera arbetstagarna i efterhand om ett beslut som redan fattats är inte medverkan. Medverkan innebär att arbetstagare och skyddsombud får möjlighet att lämna synpunkter och påverka innan beslut fattas.
Enligt de allmänna råden till § 6 AFS 2023:1 innebär medverkan bland annat att arbetstagarna ska ges möjlighet att lämna synpunkter och bidra i alla delar av det systematiska arbetsmiljöarbetet — från undersökning och riskbedömning till åtgärder och uppföljning. Arbetsgivaren ska se till att arbetstagare och skyddsombud har goda förutsättningar att medverka, exempelvis genom att avsätta tid, ge relevant information och erbjuda flera olika sätt att vara delaktig.
Alla arbetstagare — inte bara skyddsombudet
Kravet i § 6 riktar sig till alla berörda arbetstagare, inte bara till skyddsombudet. Skyddsombudet har en särskild roll som arbetstagarnas företrädare i arbetsmiljöfrågor, men medverkansrätten gäller bredare.
I praktiken innebär det att även på arbetsplatser där det finns ett aktivt skyddsombud ska övriga arbetstagare ges möjlighet att delta och bidra. En verksamhet som bara involverar skyddsombudet missar arbetstagarna kunskaper och engagemang.
Vad ska medverkan omfatta?
Medverkan ska gälla hela det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det innebär att arbetstagare och skyddsombud ska ges möjlighet att delta i bland annat:
Undersökning och riskbedömning — arbetstagarna har ofta bäst kunskap om vilka risker som finns i deras arbete. Deras deltagande vid skyddsronder, enkäter och riskbedömningar är avgörande för att fånga hela bilden. Läs mer i vår artikel om riskbedömning
Åtgärder — när åtgärder planeras bör berörda arbetstagare ges möjlighet att lämna synpunkter. Enligt de allmänna råden till § 13 AFS 2023:1 bör berörda arbetstagare delta i utformningen av åtgärderna.
Uppföljning — den årliga uppföljningen ska göras i samverkan, och arbetstagare bör kunna bidra med sin bild av hur arbetsmiljöarbetet fungerar. Läs mer i vår artikel om årlig uppföljning
Framtagande av policy och rutiner — arbetsmiljöpolicyn och rutinerna får större legitimitet och kvalitet om de tas fram i samverkan. Läs mer i vår artikel om rutiner
Förändringar i verksamheten — när ändringar planeras som kan påverka arbetsmiljön ska riskbedömning göras (§ 11 AFS 2023:1), och arbetstagarna bör involveras i detta.
Skyddsombudets särskilda roll
Skyddsombudet är arbetstagarnas valda företrädare i arbetsmiljöfrågor. Rollen regleras i arbetsmiljölagens 6 kapitel och innebär bland annat att skyddsombudet ska:
- Bevaka att arbetsgivaren uppfyller sina skyldigheter
- Delta i planering av nya eller ändrade lokaler, arbetsprocesser och arbetsmetoder
- Delta i planering av användning av kemiska ämnen
- Ges möjlighet att medverka vid upprättande av handlingsplaner
Skyddsombudet har också särskilda befogenheter. Vid omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa kan skyddsombudet stoppa arbetet i avvaktan på Arbetsmiljöverkets beslut — den så kallade stoppningsrätten (arbetsmiljölagen 6 kap. 7 §).
Det är viktigt att förstå att skyddsombudet inte har uppgifter fördelade av arbetsgivaren och inte har ansvar för att driva arbetsmiljöarbetet framåt. Skyddsombudet bevakar att arbetsgivaren gör det. Läs mer i vår artikel om uppgiftsfördelning
Arbetstagarens skyldigheter
Medverkan är inte bara en rättighet — det är också en skyldighet. Enligt arbetsmiljölagen 3 kap. 4 § ska arbetstagarna medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö.
Det innebär bland annat att arbetstagare ska:
- Följa givna instruktioner och säkerhetsföreskrifter
- Använda personlig skyddsutrustning
- Rapportera risker, brister och tillbud till arbetsgivaren
- Avbryta arbete som innebär omedelbar och allvarlig fara för liv och hälsa
Så organiserar du medverkan i praktiken
Arbetsplatsträffar (APT)
Arbetsplatsträffar är det vanligaste forumet för medverkan i det dagliga arbetsmiljöarbetet. För att stärka medverkan arbetsmiljöarbete rekommenderar Arbetsmiljöakuten att arbetsmiljö är en stående punkt på dagordningen — inte bara när något hänt, utan som en naturlig del av varje möte.
Skyddsronder
Bjud in arbetstagare att delta i skyddsronder, inte bara skyddsombudet. De som arbetar närmast riskerna ser saker som andra missar.
Medarbetarenkäter
Enkäter fångar den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i bredare bemärkelse och ger alla möjlighet att bidra — även de som inte vågar ta upp frågor i grupp.
Utvecklingssamtal
Det individuella samtalet mellan chef och medarbetare är ett värdefullt tillfälle att fånga upp arbetsmiljöfrågor som inte kommer fram i gruppdiskussioner.
Skyddskommitté
På arbetsplatser med minst 50 arbetstagare, eller om arbetstagarna begär det, ska det finnas en skyddskommitté (arbetsmiljölagen 6 kap. 8 §). Kommittén är ett formellt forum för samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare i arbetsmiljöfrågor.
Flera vägar in
Alla deltar inte lika aktivt i möten. Arbetsmiljöakuten rekommenderar att ni erbjuder flera kanaler för medverkan — till exempel förslagslåda, digitalt formulär eller möjlighet att kontakta skyddsombudet direkt. Ju lägre tröskel, desto bredare medverkan.
Vanliga misstag
Medverkan reduceras till information
Det vanligaste misstaget. Arbetsgivaren informerar om beslut som redan fattats och kallar det samverkan. Medverkan kräver att arbetstagarna involveras innan beslut fattas.
Bara skyddsombudet involveras
Skyddsombudet har en viktig roll, men medverkansrätten gäller alla berörda arbetstagare. En verksamhet som bara pratar med skyddsombudet missar viktig input.
Inga förutsättningar skapas
Medverkan kräver tid. Om arbetstagarna aldrig får tid att delta i skyddsronder, fylla i enkäter eller närvara vid arbetsplatsträffar, har arbetsgivaren inte gett möjlighet till medverkan i praktiken.
Vanliga frågor om medverkan arbetsmiljöarbete
Måste alla arbetstagare medverka?
Arbetsgivaren ska ge alla möjlighet att medverka. Alla behöver inte delta i alla delar, men alla berörda ska ha möjligheten. Hur medverkan organiseras beror på verksamhetens storlek och art.
Vad gör vi om arbetstagarna inte vill medverka?
Arbetsgivarens skyldighet är att ge möjlighet och skapa förutsättningar. Om arbetstagarna trots det inte engagerar sig kan det vara värt att se över hur ni bjuder in — kanske behövs andra former eller lägre trösklar. Samtidigt har arbetstagarna en lagstadgad skyldighet att medverka i arbetsmiljöarbetet.
Måste vi ha skyddsombud?
Skyddsombud ska utses på arbetsplatser med minst fem arbetstagare (arbetsmiljölagen 6 kap. 2 §). Även på mindre arbetsplatser kan arbetstagarna utse skyddsombud. Oavsett om skyddsombud finns ska alla arbetstagare ges möjlighet att medverka i SAM (§ 6 AFS 2023:1).
Gäller medverkanskravet även vid distansarbete?
Ja. SAM omfattar hela verksamheten, inklusive distansarbete. Arbetsgivaren behöver anpassa formerna för medverkan så att även distansarbetande kan delta — exempelvis genom digitala möten, enkäter eller andra kanaler. Läs mer i vår guide till systematiskt arbetsmiljöarbete
